En mening, tre ord och allt är över.

Allt som var så himla bra, eller det verkade som det.

Men under ytan visste jag väl tyvärr.

Det var liksom för bra för att vara sant.

Blundade för verkligheten.

Men du väckte mig ur min dröm.

Känner mig ensam, så ensam.

Tom, desperat . . .

Inget är gratis.

Allt har sitt pris.

Tack F kommer alltid att älska dig oavsett.

Vet att jag kommer att må bra snart igen men just nu känns allt så jobbigt men Frida kommer på Torsdag och hon får mig alltid på bra humör.

Bloggen kommer väl att vara död och deppig precis som mig då.

Behöver tid att smälta allt som hänt och framförallt gråta under täcket lite.

Hoppas ni mår bättre än vad jag gör just nu.

Snälla ta bort allting.
Eller bara mig.
För det här går inte.